Tack för den här tiden!

Idagora lanserades sommaren 2015 som en samlingsportal för ledarsidor till höger om mitten. Ambitionen var tydlig: De finansierade stiftelserna såg med bekymmer hur ledarredaktioner å ena sidan bantades på resurser och personal, å andra sidan hade svårt att nå ut i det nya medielandskapet. Fanns det något vi som extern part kunde göra för att uppmärksamma den viktiga opinionsjournalistik som produceras runt om i landet varje dag? Kunde vi bidra till att höja de politiska redaktionernas status? Erbjuda hjälpande hand i jakten på engagemang i sociala medier?

Dessutom fanns ett tydligt fokus på lokala perspektiv. En politisk fråga kan vara brännhet i Växjö, Arvika, Umeå och Visby – men ändå undgå storstadsredaktionernas radar. Genom att aktivt lyfta och uppmärksamma lokala röster ville vi vidga synen på vilka frågor som är av nationell relevans.

Resultatet av dessa diskussioner blev den samlingsportal som fick namnet Idagora – en fusion av ”idag” och ”agora” – mötesplatserna i antikens Grekland som ofta var skådeplatsen för sin tids politiska diskussioner. Navet i verksamheten har från början varit att samla texter från ett 60-tal ledarsidor i en sökbar databas, samt att i realtid få ut dessa i sociala medier, nyhetsbrev och så småningom en app. Att bygga ett system som löste detta med automatik var en första utmaning! Under åren som gått har Idagoras olika kanaler guidat miljontals läsare till ledarsidor runt om i landet.

En annan utmaning var hur vi skulle benämna den brokiga skaran av liberala, moderata, centerpartistiska, konservativa och borgerliga ledarsidor. Efter att ha bollat begrepp som Alliansnära, landade vi till sist i ”borgerliga”, en term som fick en del redaktioner att initialt känna sig en aning obekväma, men som småningom accepterades av de flesta i brist på bättre.

Då, för tre och ett halvt år sedan, var många ledarredaktioner långt ifrån så digitala som de är idag. Många fanns över huvud taget inte i sociala medier, och bara genom att få ut alla texter i så många kanaler som möjligt kunde vi erbjuda en hjälpande hand. Detta har förstås förändrats drastiskt under de år som Idagora verkat – idag är de allra flesta som är verksamma inom opinionsjournalistiken medvetna om vikten av att nå läsare i sociala medier.

Ett annat viktigt perspektiv när vi satte igång var att inte ha någon egen politisk agenda utöver att gynna den ”borgerliga” opinionsbildningen. Idagora skulle inte konkurrera med ledarsidorna, inte heller särbehandla någon av de många åsiktsströmningar och ideologier som ryms under borgerlighetens vida paraply. I den mån vi producerat eget redaktionellt material har det bestått av ledarsvep och intervjuer med politiska skribenter.

Redan från början insåg vi att Idagora genom att samla data från de sociala medierna kunde föra in ett inslag av kamratlig tävlan mellan landets ledarredaktioner. Gamification, på PR-språk. Varje månad har vi publicerat topplistor över de 50 mest engagerande ledartexterna, kompletterat med särskilda listor som bara rankar artiklar från lokala och regionala redaktioner. Dessa listor har baserats på mätbart engagemang på i första hand Facebook och Twitter, och kan utan överdrift beskrivas som projektets största framgång. Under politikerveckan i Visby har vi sammanställt denna statistik till årslistor, och utsett årets mest engagerande redaktioner i olika ämneskategorier.

Sådana utmärkelser har genererat många uppskattande ord från kollegor på landets tidningsredaktioner, och inte sällan har de – liksom framskjutna topplisteplaceringar – gjort de politiska redaktionernas framgångar till nyhetsmaterial i den egna tidningen. Vi föreställer oss att den typen av uppmärksamhet minskar risken för neddragningar, samtidigt som det gynnar skribenternas möjligheter att nå ut i andra kanaler som radiodebatter, panelsamtal och morgonsoffor.

Tidningsdöd och nedskärningar drabbar naturligtvis även ledarredaktioner – men det pågår också en parallell utveckling där tidningar använder sina opinionsjournalister som ansikten utåt i annonser och ledarskribenter utnämns till tyckonomins rockstjärnor. Några tidningar som tidigare inte haft egna politiska redaktioner har till och med anställt ledarskribenter under de här åren, och på så vis stärkt bevakningen av den lokala politiken. Lokala ledarskribenter och politiska redaktörer som Sakine Madon, Patrik Oksanen och Carolin Dahlman syns frekvent i etermedier och andra riksrelevanta sammanhang. På många orter är den lokala ledarsidan alltjämt mittpunkten för de politiska samtalen.

Även tekniskt har det skett en hel del utveckling sedan 2015. Vi har med förundran sett hur förändrade Facebook-algoritmer slagit hårt mot en del redaktioner – men tvärtom bidragit till ökad trafik till och genom Idagora. Andra förändringar har varit minde gynnsamma. Twitters jakt på botar har drabbat oss hårt – den typ av automatisk publicering med hög frekvens som vi ägnat oss åt motarbetas kraftigt av Twitter som mycket riktigt identifierar beteendet som ”icke-mänskligt”.

Att allt fler tidningar väljer att lägga sitt ledarmaterial bakom betalväggar är en annan utveckling som gör upplevelsen sämre för Idagoras användare. När fler än hälften av länkarna leder till hårda betalväggar tröttnar man snabbt. Vi förstår dock mediehusens dilemma mellan å ena sidan opinionsbildning – å andra sidan behovet av intäkter. Utan betalande kunder – ingen journalistik! Ett ”Spotify för tidningar” har länge stått högt upp på mångas önskelistor, och vi ser med glädje hur mediehusen i större utsträckning börjat samarbeta kring betallösningar som ger tillgång till många tidningar med ett konto. Ett annat medieprojekt vi följer med intresse är Svenskt Näringslivs nyhetstjänst Fplus, vars politiksektion är mycket lovande.

Idagora var aldrig menat att bli ett evighetsprojekt, utan arbetade tvärtom med ett tydligt mål i sikte: att maximera exponeringen av ledarsidornas texter inför valen 2018. Dessa är nu över, även om vi ännu inte fått en ny regering, och Idagoras uppdrag är därmed avslutat. Idag stänger vi av våra flöden. Med förhoppning om att 2019 ska bjuda på ett konstruktivt politiskt klimat, svarta siffror för mediehusen och många spännande medieinnovationer ber vi som arbetat med Idagora att få tacka för den här tiden!

Henrik Sundbom
Chefredaktör, Idagora